Vit pasta och örtsalt
Idag är jag väldigt stolt, som en mor nästan. Idag på första försöket klarade min bästis Alex körkortsteorin. Hon hade hela 58 points inget för en viktväktare men fy fan vad bra. Jag ringde ju självklart upp min vän för att höra hur hon kände sig och hur hon skulle fira. Tro nu inte att denna seger har gått henne åt huvudet, nej nej det firades med "vit pasta och örtsalt" Ja ta inte i så du spricker Alex!!!
Nu är det bara uppkörningen kvar...
Nu är det bara uppkörningen kvar...
Jag gråter...
Jag gråter on que som det heter i Hollywood, detta betyder att jag i stort sett kan fälla en tår när som helst. Jag gråter nästan varje morgon när jag lyssnar på Apologize med One Republic/Timbaland, när jag når Slussen för mitt byte till röda linjen gråter lite i smyg bland alla andra på väg till jobbet. Jag gråter när säckpipor precis börjar spelas och man hoppar till och hjärnan börjar fatta att nu ska det spelas keltisk folkmusik. Jag gråter när teknik funkar precis som den ska och det inte är kornig bild alltså HD verkar vara trådlöst kopplat till min tårkanal.
Jag gråter inte när jag ser Extreme Home Makeover, nej då hulkar jag, kippar efter andan när jag nästan drunknar i mina tårar. För så fort dessa amputerade, döva barn med bilnda föräldrar berättar om sitt tomma bankkonto och mögelangrepp och cancer då brister det för mig och ingenting kan få det och sluta förutom ett nybyggt stadigt hus och en energisk Ty Pennington samt århundrates produktplaceringar.
http://www.mrkex.blogg.se
Pay it forward!
Jag gråter inte när jag ser Extreme Home Makeover, nej då hulkar jag, kippar efter andan när jag nästan drunknar i mina tårar. För så fort dessa amputerade, döva barn med bilnda föräldrar berättar om sitt tomma bankkonto och mögelangrepp och cancer då brister det för mig och ingenting kan få det och sluta förutom ett nybyggt stadigt hus och en energisk Ty Pennington samt århundrates produktplaceringar.
http://www.mrkex.blogg.se
Pay it forward!
Film Time
Jag vet inte hur många av er som varit på Heron City i Stockholm. Jag brukar hänga där titt som tätt när jag vill gå på bio. Bion på Heron är i särklass bäst där, man har gått om plats, det är sköna stolar och världens största duk. Allting är skirbra med Heron tycker jag, det är så där super amerikanskt som jag gillar. På toaletterna spelas det ständigt filmmusik, skit coolt i sig, men en gång var jag skit sen till en film och super kissnödig. Jag slirar in på toan och vet att reklamen inne i salongen är snart slut. Min puls är närmare 190 och väl inne på toan spelas Bond-temat, ni vet det där snabba stressig introt som spelas varje gång 007 är med om en biljakt. Allt jag kan säga var att det inte direkt hjälpte mig, min stressnivå har aldrig varit så hög som när jag i mörkret fumlar efter min plats.
Idag när jag var där i tid och jag hade kunnat gilla Bond-låten, då spelades istället Titanic-sången men panflöjt och allt, det var rena rama yogastämmningen. Jag tror det är någon som jäklas med mig.
Idag när jag var där i tid och jag hade kunnat gilla Bond-låten, då spelades istället Titanic-sången men panflöjt och allt, det var rena rama yogastämmningen. Jag tror det är någon som jäklas med mig.